Min allra första halvmara

Idag är det dax för min allra första halvmara, dessutom en trailhalvmara KolmårdsRundan 21 km. Jag har som längst sprungit 18 km en gång (på grusväg, under blå himmel och sol), så det ska bli spännande att se hur jag fixar detta. Det kanske inte är så stort med en halvmara för många löpare där ute i löpvärlden, men för mig är det det. Det är något som jag har trott var omöjligt för mig, så att nu stå på startlinjen känns stort! Riktigt stort faktiskt!

Jag har inga krav på mig själv, mer än att faktiskt genomföra halvmaran och att komma i mål. Jag har haft lite ont i knäna sista veckan, men jag hoppas innerligt inte att det kommer att påverka. Det finns ingen tid jag känner att jag behöver slå, men det vore ju kul att klara av trailhalvmaran i blötan under maxtid, som är på 3 timmar. Oavsett hur snabbt eller långsamt jag springer, så blir det ju personbästa! Och det känns ju bra . Känner mig så där lite lagom småpirrig inför loppet, men mest en lugn känsla. Om jag inte orkar, nej med gå då!

Det skulle bli regn framåt kl. 11.00. Startiden är kl. 11.45. Men jag vaknade kl. 05.05 av att det hällregnade ute. Det smattrade rejält mot rutan i sovrummet. Och det har fortsatt att regna (trots att YR fortfarande påstår att det inte regnar ute…). Nu småregnar det, men skulle bli mer regn vid kl. 12-14. Perfekt. Not! Jag är lite nervös för att det blir klafsigt i skorna och därmed blåsor och skavsår. Men vädret är ju det enda man inte kan påverka, så det är bara att gilla läget.

Eftersom jag inte har några dobbskor, så får jag ta de Asics Gel-Nimbus 20 som jag alltid springer i. Det kan bli halt, men jag får helt enkelt ta det försiktigt. Mina fina ljusgrå löparskor med korallfärgade snören, kommer dock inte ha samma färg efter detta lopp. Ett blött traillopp… Får se det som en chans att jag då ”måste” köpa nya löparskor!

Som ni säkert förstår så har det virvlat runt mycket tankar i mitt huvud under natten. Nattsömnen har varit långt ifrån bra. Många vakna timmar och på slutet lyssnandes på regnsmatter. Men dålig sömn kommer definitivt inte sätta några käppar i hjulet. Det blir kanske bara lite mer pannbenslöpning, men det gillar jag!

Mannen är mest nervös över att vi kanske inte hinner hem till Sverige-matchen. En kvartsfinal i VM kan man ju inte missa… Haha, det får honom kanske att springa lite fortare. Han kan ju vara hare för mig!

Om nästan exakt 3 timmar har jag startat! Håll gärna en tumme för mig tack! Och om någon av er läsare mot förmodan ger er ut i regnet för att heja vid Kolmårdsrundan i Kvarsebo, knäpp gärna av ett foto när nr 2000 kommer. Vore kul att ha som minne. //Kram Vickan

Min allra första halvmara

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras