Premiär för reflexbana

En vän lade ut i sociala medier att de hade gjort en reflexbana i ”min” skog. Jag gillar ju att utmana mig själv, så när en fråga kom på Facebook om jag ville hänga med på ett pass i reflexbanan så kunde jag ju inte annat än att tacka ja. Jag som är mörkrädd, såg lite med fasa fram emot kvällens löptur i reflexbanan på 8 km. Jag orienterade i tonåren och då sprang jag nattorientering några gånger, dock aldrig själv. Men sedan dess har jag nog aldrig ens befunnit mig i en skog i mörkret. Det blev alltså premiär för reflexbana för min del. Tack å lov så hade jag ett gäng andra löpare med mig, så det kändes tryggt.

Det var första gången jag sprang med nya pannlampan. Först efter 5 km (!!) fattade jag att man kunde vinkla lampan… Vilken skillnad det blev. Man kan ju inte vara smart jämt .

Tack gänget för en spännande och ny upplevelse. Otroligt kul att göra detta tillsammans med nya löpare som jag aldrig sprungit med tidigare. Jag kände dock av gårdagens intervaller i benen. Så att springa trail i mörker var verkligen en utmaning för mig idag och jag kände mig lite som en broms i gänget ikväll. Men det var verkligen superkul, så jag hoppas att benen är piggare nästa gång!! //Vickan

Premiär för reflexbana

Trailreflexbana

Trailreflexbana

2 kommentarer
    1. Ja, det var riktigt kul! Modig och modig – jag hade sällskap av en tjej, två killar och en hund i koppel. 🙂 Kram Vickan

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras