Reflexbanan i Svärtinge

Ikväll har vi testat en ny reflexbana i Svärtinge. Det fanns en kort och en lång – vi valde den långa som blev 10 km. Alltså det är så mycket känslor med reflexbana. Jag är livrädd, samtidigt som det är en fantastisk häftig och mäktig känsla. Jag skulle aldrig springa denna milrunda själv i mörkret. Marcus frågade vad jag skulle ha för att våga springa själv. Ärligt så skulle jag inte ens göra det för 10 miljoner. Då fattar ni min rädsla för mörker… Men tillsammans med fem andra kändes det riktigt bra. Jag utmanar mig till max och bara det känns häftigt. Jag är sååå tacksam för att jag har så underbara löparvänner. Idag har jag skrattat så att benen blev mjuka som spagetti. Det här är livet!! //Vickan

Reflexbanan i Svärtinge

pannlampelöpning

Carro, Peter, Pär, jag, Marcus och Cecilia! Ni är fantastiska att springa tillsammans med!

We run peking

Suunto 5

Reflexbanan i Svärtinge Bergkulla

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras