Kvalptjønnhøgda

När vi vaknade låg dimman tät över Trysil. Vi tog det extra lugnt på morgonen och väntade in att dimman skulle lätta. Vid kl. 10.30 kände vi att vi ville ut ändå, så vi tog bilen till Fageråsen. Dimman lättade lite i Trysilfjellet, men när vi kom upp i Fageråsen låg dimman fortfarande helt tät. Vi började gå Kvaltjønnhøgdarundan. Vi har gått en kortare variant av denna runda för många år sedan och valde nu att gå den långa varianten. De första 5 km var helt i dimma. Ibland ljusades det upp lite och vi såg mer än bara stigen framför oss, men det blev aldrig klart. Det var tydliga blåa markeringar i marken, så det var inget svårt att veta vart vi skulle gå. Dock såg vi ju inga vyer. Lite härligt spooky kändes det ändå. Efter 5 km vände rundan och då satte vi oss på några stenar och åt vår medhavda lunch. Under tiden lättade dimman och när vi började gå igen var det nästan helt klart.

Nu gick vi uppför och vi kom till en lite topp, Kvalptjønnahøgda. Här blåste det nästan storm och jag blåste faktiskt omkull en gång. Härifrån gick vi sedan med fantastiska vyer i 360 grader. Vi kom till Entjønna och gick sedan vidare runt berget. När vi kom ”runt hörnet” av Skurufjellet tornade hela Trysilfjellet upp sig magiskt fint. Så läcker vy! Vi satte oss och tog en fika med utsikt över min favoritvy, fast denna gång nedanför Skurufjellet. Vi mötte endast tre par på hela rundan. Så vi hade fjället för oss själva typ idag också. Mäktigt faktiskt. Vi gick förbi Paradisbukta, så är precis nedanför Skurufjelltjønna. Stigen tillbaka till Fageråsen gick hela tiden utmed Skurufjellets fot och vyerna över Trysilfjellet följde oss hela vägen.

Detta var en otroligt fin och välmarkerad runda. Synd att vi missade vyerna de första 5 km, men vi njöt desto mer de sista dryga 5 km!! Planera in denna runda om ni är i Trysil! //Vickan