Idag tog vi bilen till Bydalsfjällen (det tog drygt en timme att köra med bil) och parkerade vid Höglekardalens semesterby. Jag har letat efter tydlig information kring Dromskåran och Drommen, men hittade väldigt sparsamt och saknade en hel del information.
Vi började vandringen genom att följa den ganska breda grusstigen uppför Drombackens högra sida. Vid Dromliftens toppstation delades sig stigen. Vi saknade tydliga skyltar här. För att ta sig till Dromskåran fanns ingen skylt. Leden för att ta sig genom Bastudalens naturreservat och gå på högra sidan utmed Dromskårans övre kant var syltad och gick upp bakom liftens toppstationen. Vi valde att ta till vänster på lilla stigen innan toppstationen istället (vi kollade i Fjällkartan-appen och såg att de fanns en stig där som skulle ta oss upp i skåran). Efter ett tag delade sig stigen. Vi gick då höger. Det var lite klurigt underlag och mycket stenblock i olika storlekar. Vi kom fram till bäcken och fick hoppa över den. Det var inga markeringar utmed stigen, men det fanns bara en stig så det var inte svårt att veta vart man skulle gå.
WOW, vilken mäktig kanjon. Dromskåran är en isälvskanjon som är 1 km lång, 70 m djup och 150 m bred. Den bildades vid slutet av istiden. Det var en smal stig på vänstra sidan av kanjonen och gick mestadels uppåt hela vägen. Underlaget var stenar av olika storlekar. Ibland var det väldigt brant och man fick hjälpa till med händerna för att komma uppåt. Stenarna var lite blöta pga av regnet igår, så några gånger halkade vi till. Ibland blev det även lite rullgrus under fötterna, så vi fick hålla avstånd från varandra för att inte få en sten på oss. Det var otroligt mäktigt och nästan lite läskigt på den smala stigen emellanåt. Fick faktiskt bendarr några gånger. Snacka om att känna sig liten…
Vi stannade och drack kaffe halvvägs, precis vid Trollporten. Molnen kom och gick och emellanåt såg det ut att bli regn och så kom solen fram. När vi kom till Trollporten trodde vi först att vi var framme, men vi var bara drygt halvvägs. Dromskåran fortsatte nästa lika mycket till. Det står i turistbroshyren ”Sommarfjäll” (Bydalsfjällen) att det var svårighetsgrad mellan. Vi håller nog inte med om det. På sina ställen var det definitivt svårt och avancerat att ta sig upp. Det blev många fotostopp på vägen. När vi kom upp ur Dromskåran var det vackra gröna fjäll runt omkring, förutom Drommen som var mest stenig. Det hade gått 2,3 km när vi kom upp till Dromskårans topp (från bilparkeringen).
Vi fortsatte att gå på Sommarleden mot Drommens topp. Inte heller här var det skyltat till toppen. Åter igen kollade vi i Fjällkartan-appen (Guld-app🌟. Ladda ner den om du inte redan har gjort det!!). Sommarleden gick runt berget och på baksidan fanns en skylt där det stod Dromtoppen 1,5 km. Härifrån var det markerat med röda prickar på stenar hela vägen upp till toppen. Vacker karg natur och en ren sprang över fjället. Det blåste ganska hård och kall vind. Vantar hade varit att önska… Vi gick hela vägen upp till toppen, 1140 möh. Vacker utsikt åt alla håll, men man såg inte Dromskåran härifrån. Nu hade vi gått 5 km och det hade gått 2,5 h. Vilken skillnad det blir när det är klurigt underlag och mycket uppför. Vi hade ju haft lite stopp på vägen också. Vi åt lunch på toppen och försökte ta skydd från vinden bakom en sten.
Vi fortsatte sedan leden ner mot dalen. Vi kom nära Dromskåran och såg några vandrare på andra sidan skåran som gick den stora leden. Det blev riktigt brant på sina ställen, framför allt när man kom ner bland fjällbjörkarna. Jag halkade på en sten och fick precis tag i en björkstam. Skrapade upp halva armen, men så tacksam att jag lyckades fånga upp björken (annars hade jag fallit riktigt illa…). Vi kom fram till bäcken och drack gott och iskallt vatten. Sedan följde vi röd markering lite uppåt. Vi kom fram till stigkorset, där vi valde höger alldeles i början. Vi fortsatte tillbaka till Dromliftens toppstation och gick sedan grusstigen ner igen till Höglekardalens semesterbys parkering och reception.
Vi fikade i restaurangen innan vi satte oss i bilen för att åka hem. Det kom lite droppar på oss på vägen ner, men inte så att vi blev blöta. Så vädret var helt godkänt idag.
Detta var nog det mest utmanande vandringen vi har gjort och dessutom en av de häftigaste. Kvinnan i restaurangen sa att vi borde ha gått den markerade leden upp genom Bastudalens naturreservat först och sedan Dromskåran ner. Det var visst den häftigaste upplevelsen. Men när vi gick i skåran, sa vi faktiskt till varandra att det var tur att vi gick uppför och inte nedför när det var som brantast och rullgrus. Jag hade helst inte velat försöka ta mig ner där. Så vi är mycket nöjda med att gå Dromskåran upp, sedan bestiga Drommens topp och fortsätta att följa leden ner till starten igen.
Vill man inte gå i skåran, så kan man ju gärna gå bara på leden upp och ner och titta ner i Dromskåran. Alternativt så går man leden upp, bestiger sedan Drommen och följer leden ner tillbaka. Då har man gått på båda sidor av kanten till Dromskåran. //Vickan
Här kommer dagens bildbomb:
Ovan: Vi parkerade här nedanför Höglekardalens Semsterbys reception.
Nedan: På andra sidan vägen startade leden, upp vid sidan om Dromliften.
Ovan: På toppen av backen, vid liftens slutstation stod denna skylt. För de som vill gå på uppe på kanten av skåran först, så vek man av höger här. Vi valde att gå rakt fram, då vi ville gå upp i skåran.
Nedan: Vi gick in där denna pinne stod och följde en smal stig.
Nedan: När stigen delade på sig valde vi att gå höger. En smal och stenig stig. Men den ledde rätt och man kom ner till en fjällbäck. Vi följde stigen på vänster sida om fjällbäcken uppåt i Dromskåran.
Ovan: Stigen bredvid fjällbäcken och början av Dromskåran. Här ser den inte mycket ut för världen… Men det kommer mera!
Nedan: Liten tjej i en stor värld…
Nedan: Fika vid Trollporten. Den är ungefär mitt i Dromskåran.
Nedan: Mitten av Dromskåran.
Nedan: Underlaget såg mestadels ut så här.
Nedan: Ser ni den smala stigen?
Ovan: Nu är vi upp på toppen av Dromskåran.
Nedan: Dromskåran uppifrån. Man ser stigen på höger sidan i bilden.
Nedan: Bydalens skidbackar i bakgrunden.
Nedan: Sommarleden
Nedan: Dagens naturhjärta!
Ovan och nedan: Fint landskap att gå i.
Nedan: På Drommens topp.
Nedan: Luftade fötterna medan vi käkade lunch.
Ovan och nedan: Vandringen nedåt har börjat.
Ovan och nedan: Dromskåran snett uppifrån.
Ovan: Klurig vandring när vi kom ner i björkskogen.
Ovan: Vattenpaus med isande kallt vatten.
Nedan: Här kom vi till stigkorset, där vi valde höger när vi påbörjade vandringen upp i Dromskåran.