Ikväll har jag sprungit intervaller på friidrottsbana för första gången. Underlaget var betydligt mjukare än jag hade trott. Först sprang vi tre varv i lugn takt som uppvärmning. Efter det körde vi en del löpskolning. Det var en häftig känsla att i en övning starta med höga knän på stället, förflytta sig framåt med höga knän för att avsluta med att luta sig lätt framåt och därmed få upp farten betydligt snabbare än man trodde.
Intervallerna gick sedan ut på att springa 400 m (1 varv) x 4 med 1 minuts vila mellan varje varv. Efter 4 varv var det vila i tre minuter. Sedan körde vi en omgång med 400 m x 4 igen. Alltså gaaaah så jobbigt. Och svårt att orka hålla samma fart hela varvet. Efter 200 m kändes benen som stockar. Men jag höll ut alla 8 varv. Jag har tidigare i mitt liv varit snabb på spurten. Men idag gick det verkligen inte att öka på det där lilla extra sista 100 m. Det finns helt klart utvecklingspotential för mig med att springa 400 m…
Det ger verkligen så mycket extra kraft att springa i grupp. Man blir peppad, taggad och kan ju liksom inte ge upp när det är jobbigt. Sjukt jobbigt när man håller på, MEN så galet skönt efteråt. Kul gäng att få träna med. Gillar det mer och mer för varje gång! //Vickan
Vad lycklig du ser ut.
Kul att du delar med dig av löppassen. Tufft pass med 8 x 400 m.
/Nina
Jag ÄR lycklig! Det ger så mycket energi att få springa och det är betydligt roligare än vad jag hade kunnat tro att springa med en grupp! Kram Vickan
Kul att hittat din blogg! Håller med dig det var sjukt jobbigt det här passet. Men så peppande att köra i grupp det gör att man kämpar på det där liiite extra! Jag springer/tränar alltid helst i grupp då jag har lite svagt pannben….. 🙂 Runacademy är så otroligt toppen tycker jag, och detta är min andra termin med dem. Ses på onsdag i Folkparken!
Hälsningar Helen (jag som är med på bilden) 🙂
Hej Helen! Så kul att du har hittat hit :-). Det är verkligen roligt att lära känna nya härliga löpintresserade på Runacademyträningarna. Du verkar inte ha svagt pannben på dessa träningar… Vi kanske kan få till någon löpning utanför Runacademy någon gång också. Jag springer helst inte själv heller, men tyvärr för att jag är lite ”harig” – framför allt i skogen. Ses på onsdag! Kram Vickan
Åh vad lycklig du ser ut! Härligt. Och bilden förmedlar verkligen löparglädje?.
Oj, vad många blogginlägg jag har missat. Vardagspusslet tar visst över lite för mycket… ? /Pernilla
Jag ÄR lycklig när jag springer! Och löpgruppen är verkligen ett lyft för löpningen!
Ja, vardagspusslet är nästa livets svåraste uppgift. Bloggen finns ju kvar, så känn ingen stress där… 😉 Kul att du är inne och läser när du hinner. Kram Vickan