Vilse och vildsvin

Ikväll var tanken att vi skulle springa höstens första reflexbana. Verkligheten blev istället vilse och vildsvin. Vi var sju tjejer som hade bestämt att springa i ”min skog”. Jag har sprungit denna reflexbana tre gånger tidigare, så jag såg verkligen fram emot att göra det igen. Den är drygt 7 km och går både på stigar och ren trail. Vi startade och var härligt peppade. Jag sprang först eftersom jag var den som hade sprungit mest. En häftig känsla för mig som är mörkrädd att bara springa med en pannlampas sken. Jag kände mig ändå modig och stark. Efter en km försvann reflexerna… Hur kan någon vara så dum och ta bort reflexerna??? Detta har faktiskt hänt en gång tidigare, men då kom vi på banan igen.

Jag ringde till en som har gjort banan och han försökte guida mig och tala om hur vi skulle springa för att komma på reflexerna igen. Jag stod still när vi pratade och sedan sprang vi några 100 meter, då vi hörde ett himla oväsen. Bara ca 7 meter från oss kommer en hel ”armé” med tokspringade vildsvin. Jag har aldrig sett ett vildsvin i skogen tidigare och nu kom minst 50 st springande i full fart nästan precis vid våra fötter. Om jag inte hade stannat och ringt, hade de kommit mot oss på stigen… Då blev vi alla lite rädda mitt ute i kolsvarta skogen, utan reflexmarkeringar. Där och då började vår vilselöpning. Vi sprang kanske 500 meter till och då kommer en ny ”armé” med nya vildsvin, denna gång kanske bara 20 st och 15 meter ifrån oss. Finns alla Östergötlands vildsvin just i vår skog ikväll???

Istället för att springa en runda med högervarv, hamnade vi i vänstervarv (men vi trodde fortfarande att vi höll höger!). Vi skulle ha kommit till en sjö mitt ute i skogen, men kom till bebyggelse. Totalfel och vilse, men ändå hittade vi nu hem via kända vägar och stigar. Vår härliga reflexrunda blev istället en vilse- och skräckrunda, men tack å lov avslutades den positivt på kända stigar. En erfarenhet rikare, men tveksamt om jag kommer våga mig på en reflexbana igen….TACK all tjejer för gemensamt pepp i skogen. Girlpower som ändå slutade himla bra och jag fick ihop 7 km mörkerlöpning – även om det inte blev som det var tänkt från början. //Vickan

Vilse och vildsvin

Fotot ovan kommer från @tojajohansson. 

Pannlampelöpning

reflexbana

Girlpower

 

 

2 kommentarer
    1. Haha Tina! Ja, där ute i mörka skogen kände vi oss inte så kartiga. Skönt att vi var ett ganska stort gäng som sprang tillsammans. Kram Vickan

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras