Costa Rica – Monteverde

Vi lämnade La Fortuna tidigt på morgonen. Vi åkte först buss och sedan båt över Lake Arenal (med utsikt över vulkanen). Efter båtresan blev det buss igen på väldigt slingriga vägar, mestadels grusvägar med stora hål i vägen. Det var dessutom mycket kuperat. Helt magiskt fin natur i det backiga landskapet. Det kändes som att vi åkte i en saga, en blandning av Sagan om ringen och Avatar. Det var mängder med kaffeplantage utmed vägen. Vi kom fram till Monteverde, som ligger på 1400 möh (alltså som toppen av Åreskutan).

Vi bodde på hotel El Establo och har fantastisk utsikt från våra fina rum. Här bodde vi i två nätter.

28 december: Vi åt en lunch på hotellets restaurang och bytte sedan om för att för första gången i livet testa zipline. Jag var faktiskt riktigt rädd innan. Benen skakade och tårarna brände. Men jag ville sååå gärna testa detta. Sonen kastade sig ut första av alla. Ett glädjetjut kom och då släppte delvis min nervositet. Vi hade fyra otroligt proffsiga ziplineguider med oss. Det var så sjukt häftigt och mäktigt att få glida fram på en stålvajer ovanför regnskogen. Vi fick dessutom göra rappeling ner från en trädtopp och så avslutade vi med varsitt tarzanhopp.

Kvällens middag intogs på restaurangen The Green. Jag åt en fantastiskt god middag med kyckling, potatismos och en underbar passionsfruktssås.

29 december: På morgonen sprang jag, min syster och hennes dotter en runda i Monteverde. Det märks att vi är på hög höjd, då andningen kändes riktigt påverkad. Det är som att vara i en fjällby, det finns inga platta vägar. Sedan tog jag en kaffe på rummet och fick njuta av en kolibri i busken utanför innan frukost. HÄR kan du se det inlägget.

Sonen blev tyvärr matförgiftad igår, så hans natt var riktigt jobbig. Detsamma gällde två kusiner, som också hade ätit pizza. Alla vi andra klarade oss.

Förmiddagens utflykt blev Skywalk vandring med guide på hängbroar i och över trädtopparna i regnskogen i Tree Topia Park. Vi fick bland annat se en av världens minsta orkidéer och världens näst största tarantella (orange leg). Det var tur att den var kvar i sitt bo! Hemma i Sverige har vi oftast en storts skog, antingen björkskog eller granskog. Regnskogen består av typ 100 olika arter och de växer huller om buller och dessutom i och på varandra.

Eftermiddagens utflykt blev till Don Juan Coffee Plantation. Där fick vi lära oss om sockerrör, kakaoplantan och chokladtillverkning samt om kaffeplantan och om arabicakaffe i olika varianter. Kaffeplantor planteras alltid två och två. De röda färdiga bären (där bönorna ligger två och två) ska handplockas för att det ska få kallas arabicakaffe. Om alla bären skördas samtidigt, gröna och röda tillsammans, så är det sämre kaffe och därmed billigare och heter då robustakaffe. I Costa Rica är det skördesäsong november-januari. Costa Rica government har bestämt att hela Costa Rica ska ha arabicakaffe, alltså bara skörda de röda bären (vilka då måste handplockas).

Det senaste inom kafferanchen är Honeycoffee. Det blir tydligen bara större och större. Vi föll inte riktigt för det. Vanligt kaffe är vår grej! Kul information att Sverige ligger på 6:e plats på ranking över världens största kaffekonsumenter. Före oss ligger (i rätt ordning) Finland, Norge, Island, Danmark och Holland. //Vickan

Zipline i Monteverde:

Skyddsutrustning på. Skyddsgenomgången genomförd. Knäna darrar. Svetten i pannan kommer. Hjärtat dunkar… Herregud, vad har jag gett mig in på????

Nedan: utsikt från en trädtopp, som vi sedan gjorde rappeling i.

Vi avslutade med varsitt tarzanhopp. Jag bjuder på minen😉… Detta var faktiskt det läskigaste. Instruktören skulle räkna till tre, men puttade ut mig på två!! WOW, vilken känsla. Men ojoj vilket högt skrik det kom omedvetet från mig, följt av ett hysteriskt skratt från magen. Lovely!