Surfskadan som inte ger sig

För två veckor sedan var jag äntligen hos Motions- och Idrottsskadeenheten och träffade en fysioterapeut. Jag skadade min axel i januari när jag surfade. En stor våg tog tag i brädan när jag gick utåt och mötte vågorna och höll i fotlinan. Jag kände direkt att det hände något i axeln. Jag har sedan dess vilat och undvikit att använda axel/armen i onödan – men det ger sig inte, utan snarare tvärtom. Vilovärken tar vissa dagar över min kropp och jag sover mycket dåligt, då det är sidan jag brukar sova på som jag har ont i. Nu räcker det inte med bara vila längre, så jag tog äntligen tag i att söka hjälp. Surfskadan som inte ger sig och påverkar mig dagligen. Fysioterapeuten fattade direkt vad som var felet. Det är senfästena på supraspinatus som är skadade och en kraftigt inflammerad slemsäck. Jag ordinerades fortsatt vila tills jag kunde få hjälp med att ta en kortisonspruta i axeln.

Idag fick jag ”äntligen” en kortisonspruta. Jag har sovit katastrofdåligt sista nätterna, så nu är jag ofantligt trött på att ha ont. Vilovärken tar över min dag. En Erik gjorde lite tester för att exakt se vart han skulle ta sprutan. Det tog några minuter att spruta in och han körde runt sprutan lite. Ingen mysig känsla… Nu ska jag vila axeln så mycket jag kan i en vecka, sedan får jag börja använda den igen om allt känns bra. JAG HOPPAS SÅ!!! Saknar verkligen att kunna använda högerarmen. Saknar att känna mig stark. Saknar att kunna göra vardagsgrejer utan värk. Saknar att sova en hel natt. Tänk så mycket man kan sakna när kroppen inte mår 100… Jag har några lätta stretch- och rörlighetsövningar att göra under sommaren och i augusti ska jag tillbaka till ”min” fysioterapeut.

Håll gärna alla tummar och tår ni kan för mig nu. Låt mig få en frisk och aktiv armsommar! //Vickan

Ett plåster till minne av kortisonsprutan i morse.