Årets näst sista dag. Det är dax att summera löparåret 2020. Jag har haft ett fantastiskt löparår med mycket löpning. Det har endast blivit två avbrott, när jag hade Covid-19 i juli och nu sedan jag opererade axeln i mitten av november. Mitt MÅL med 2020 var att springa 20 km i veckan, för att uppnå mitt stora drömmål på 100 mil. Jag har aldrig sprungit så mycket på ett år, så det var lite av en drömgräns. I september nådde jag målet!! Jag var pirrig hela dagen på jobbet, eftersom jag visste att jag skulle springa över 100 milgränsen på eftermiddagen. En otroligt häftig känslan att nå ett drömmål. Och det redan 3,5 månad innan året var slut. Jag fick ihop 131 mil till och med 16 november, då jag opererade axeln. Tänk vad jag hade kunnat få ihop dessa 1,5 månad om jag hade fått springa…
Det är lite kul att läsa när man har skrivit ner sin tankar och mål med året 2020. En del är uppfyllt och en del inte alls på grund av läget i världen. Att Corona kom och erövrade världen kan ju inte ha undgått en endaste människa. Vi är alla påverkade och begränsade på olika sätt. Löpning är ju en träningsform som vi har kunnat genomföra i mindre grupper utomhus. Det jag dock har saknat är att kunna resa och få springa i andra exotiska miljöer.
Vinterlöpning, vårlöpning, sommarlöpning och höstlöpning. Allt har verkligen sin charm. Vill inte vara utan någon av årstiderna, men om jag måste välja så är nog sommarlöpning bäst. Som exempelvis att springa barfota på stranden och sedan ta ett dopp efteråt.
I år var första gången som jag var med som Vårrusetambassadör i Norrköping. Pia och jag är nya för det här året, de övriga har varit med tidigare. Kanonkul att få vara en del i detta och ha en massa träningar tillsammans under våren. Tyvärr blev det ju liveträningar via mobilen, men ändå kul att få träna med ambassadörerna.
Sommarens bästa var våra dagar i Sälen. Då fick jag till några fantastiskt fina löpningar. Fjällöpning alltså!! Wow! Runnershigh från start till stopp.
I augusti sprang jag det längsta jag någonsin sprungit – 23 km. Så galet nöjd. Det längsta jag sprungit tidigare var en trailhalvmara för 1,5 år sedan. Jag fick dessutom upptäcka en ny del av Norrköping, då jag sprang runt Ensjön för första gången.
Jag och tre löparvänner var i Stockholm en heldag på en Run HAPPY löpardag med Springtime. Wow säger jag bara!! Energiboost utan dess like. Löpteknikpass med med Fredrik Zillén på Stockholm Stadium och intervallpass med Anders Szalkai och Mustafa Mohammed i Lill Jansskogen.
We Run Peking, vilket löpargäng alltså. Är så glad att jag lärt känna dessa fina människor! Längtar alltid till lördag morgon, då vi springer milen tillsammans.
Jag har nu gjort fyra terminer som löpcoach med Runacademy. Jag tycker fortfarande att det är lika roligt, utvecklande och boostgivande. Häftigt att få vara med på andra människors löparresor och se deras utveckling.
Jag brukar ju inte springa lopp, men i år blev det några virtuella lopp: Coronamilen, Länge Leve Loppet, Vitamin Will Summer Run, Sofialoppet och Midnattsloppet. Dessutom sprang jag ju Run of Hope.
För 5:e året i rad arrangerade vi Run of Hope. Tyvärr blev även detta arrangemang påverkat av Corona och restriktionerna. Elmina och jag hade dock samlat ihop familj och några vänner som sprang tillsammans i Ljuraparken och så hade vi ett stort gäng som sprang virtuellt eller på andra platser runt om i Norrköping samma dag som vi sprang. Tack Vitamin Well för god dryck!
Varje torsdag ger jag ett tips på löppass, oftast ett intervallpass. I år har jag gett tips på 45 olika löppass. HÄR hittar du alla ”Veckans löppass”.
Under hösten har jag testat 3 nya (för mig) reflexbanor: i Borgsmo, i Bergkulla och i Lillsjöskogen. Kanonkul och spännande att springa med pannlampa tillsammans med andra. Jag skulle dock aldrig springa själv i mörkret. Aldrig… Inför nästa reflexlöpningssäsong ska jag skaffa en ny bättre pannlampa.
Det var ett bra och minnesvärt löparår. Löpning är verkligen livet för mig❤️! Nu är det 46 dagar sedan jag sprang senast. Längtar halvt ihjäl mig efter att få springa igen. Så jag ser med stor förväntan fram emot 2021 och att min axel ska läka så bra, att jag får tillåtelse att börja springa igen.
Löparkramar – på distans – från Vickan
Här kan du läsa om:
Löparåret 2019
Löparåret 2018
